Att umgås med artister är speciellt. Artister inom alla dess olika genrer och former. Artister i allmänhet fungerar så att du ska skämmas för dina tidigare framgångar och se framtiden som en chans att täcka över dina tidigare misstag. Jag förstår mig inte på detta resonemang! Jag har aldrig gjort någonting jag skäms för men det är en lång väg till ett genombrott och när du vandrar denna långa väg är det många gånger som osunda saker lockar dig för att förkorta vägen. Jag menar melodifestival, plastikoperationer, kändisfester, rövslickeri med mera.
Men jag tror inte på metoden att förkorta vägen, det är vandringen som gör att allting tillslut känns som en belöning och inte en belastning. Jag har lärt mig en viktig sak av mina föräldrar och det är att aldrig skryta, men samtidigt ha ett stort förtroende i dig själv. Jag skryter aldrig om vem jag känner eller vad jag gjort, inte heller vad framtiden erbjuder mig. Men jag kan samtidigt vara mycket stolt över mina bedrifter och berömma mig själv för allt bra jag gör. Det är en tunn balansgång som bara kan vandras av en som har båda fötterna på jorden.
Vissa människor vet jag inte hur de sover om natten.
Inte för att jag vet eller vill skryta.
Men jag tror att dom tittar i ögonlocken dom oxå.
Går det bra på din krog?
Baxon: Sant! Mycket sant! Det går bra! Full rulle nu!